Saker man blir glad av, pt 1

När äldsta systerdottern tittar på mig och säger "Det här är livet det" när vi ligger i vilar i en snöhög i trädgården efter lite vildsinta vinterlekar.

Vardagsromantiken

När jag kom hem idag tänkte jag "Nej, jag väntar lite med att byta om till pyjamasbyxor så att Kim får se mig i vanliga kläder. Det är ju trots allt hans nationaldag idag."

istället för stockholm i november

Min snygga killar-lista

Det är slasksnöstorm utomhus och jag tänker att det nog därför är hög tid att ni får veta vilka kändisar jag tyckte var snygga när jag var liten. Alltså innan jag börjat läsa Okej och fattat att man skulle gilla Markus Schenkenberg och Peter Siepen. Jag vet inte ens om jag fattade att jag tyckte dom var snygga men jag minns tydligt att jag blev glad när de var på TV iallafall.

I give to you...

Joe Labero. Nu avskyr jag karln, men det var nått visst med honom på den tiden alltså... När jag bildgooglade på honom så verkade det som att det inte fanns några gamla bilder på honom alls. Eller så har han sett likadan ut i 20 år. Lite oklart detdär. Detta var den enda lite äldre bild jag hittade. Hoppas Gunnar förlåter mig för den uppenbara bildstölden.


Steve Guttenberg. Alltså Mahoney i Polisskolan-filmerna. När jag tänker på det så hade han nog samma slags charm som Måns Zelmerlöw har idag. Å den går ju inte av för hackor liksom



Per Gessle. I synnerhet under Joyride-tiden.



Sully i Dr Quinn. Eventuellt var jag lite äldre när jag gillade honom men han får vara med på listan ändå. Så rättskaffens men ändå spännande. Civiliserad men ändå indian. Det bästa av två världar.



Nu känns snöslaskstormen genast lite bättre tycker jag. Om bloggen hade några läsare skulle jag fråga er vilka som var era snyggaste killar när ni var små-små. Istället nöjer jag mig nog med att drömma vidare om Joe, Steve, Per och Sully. Ska nog även inleda ett projekt där jag ska övertala Kim att skaffa sig ett lite längre och mer svallande hår.

Taqwacores

En annan film som jag är rätt sugen att gå på på filmfestivalen är the Taqwacores. Den är tydligen baserad på en bok, med samma namn, som jag aldrig hört talas om. Men boken handlar till viss del om musikgenren taqwacore (som författaren Michael Muhammad Knight alltså uppfinner i sin bok) det vill säga muslimsk punk. Efter att boken släppts så uppstod musikgenren på riktigt och hur coolt är inte det? Jag har sett att det finns en dokumentär om taqwacores också som jag nog bara måste se.

Idag såg jag ett youtube-klipp med ett afghanskt girl band och jag vet inte om det är på riktigt men jag hoppas det lite och jag tycker oavsett att det är smått fantastiskt att tänka på rockstars i burka.



och här kommer trailern till the Taqwacores. Observera gärna riot grrlen i burka slutet. :)

Från elefanter till igelkottar

Jag pratade med min mamma för ett tag sedan och hon berättade då en grej som fascinerat mig väldeliga. Hon är nämligen med i en bokcirkel och de ska nu läsa Igelkottens elegans av Muriel Barbery som blivit en bestseller i massa länder.

"Jag heter Renée. Jag är femtiofyra år. I tjugosju år har jag varit portvakt på Rue de Grenelle nummer 7, ett ståtligt före detta privatpalats med lummig innergård, uppdelat på åtta ytterst exklusiva paradvåningar, samtliga bebodda, samtliga enorma."

Så börjar kapitel två i boken och när mamma läste det så svindlade det till framför ögonen på henne. För år 1966 så bodde hon nämligen en sommar på just adressen Rue de Grenelle 7 i Paris. I ett rum i en av de där stora våningarna i huset där precis hela hela Igelkottens elegans utspelar sig.

En så märklig slump med tanke på hur många adresser det finns världen och hur få av dem som min mamma har bott på. Dessutom gav hon mig just den boken i julklapp förra året utan att ha en aning om var den utspelar sig. Så märkligt det kan slumpa sig ibland.

(Boken i sig tyckte jag dock till större delen var helt ointressant för att sedan ta sig ordentligt mot slutet. Men det är ju i sammanhanget rätt oviktigt iofs.)

En elefant balanserade

Jag är en väldigt blödig människa. Jag kan knappt tänka på mig själv som barn utan att bli snyftig. Jag snyftar åt Oprah. Jag snyftar när en random människa får ett random pris.

Hur hjärtskärande är det då inte att se följande bild en fredagseftermiddag när man redan känner sig lite skör? Livet känns ju knappt värt att leva när så sorgliga bilder finns!


Hela bildserien finns här och verkar som tur är sluta lyckligt. Men ändå, liten elefantsnabel fast i en krokodil! Buhuhu.

Boy

Jag har sedan i våras med jämna mellanrum sagt till Kim "Men åh, kan det inte bli november snart?" för att jag längtat efter Stockholm filmfestival. Ibland när solen skiner ute och det är bikinis och solkräm och whatnot så längtar jag faktiskt till att kura ihop sig i mörkret i biofåtöljer och vara någon slags filmnördszombie som lever i min egen lilla bubbla under två veckor.
Och igår släpptes äntligen programmet! Jag har inte hunnit gå igenom hela än men den film som jag hittills blivit mest sugen på är Nya Zeeländska filmen Boy. Den är regisserad av Taika Waititi (eller Cohen, han verkar gå under båda efternamnen?) som regisserat och skrivit Eagle vs Shark samt en hel del Flight of the Conchords-asvnitt. Trailern känns ganska FotC och jag kan liksom inte undgå att bli glad av den!

Vintage Yates

Just nu läser jag Easter Parade av Richard Yates och hittills är den är den väldigt bra. Jag blev peppad på att läsa Yates efter att jag sett filmatiseringen av hans bok Revolutionary Road som kom förra året med Kate Winslet och Leonard DiCaprio i huvudrollerna. Å man blir ju inte mindre sugen när man ser de fantastiskt snygga 50-talsomslagen till hans böcker. Vill läsa allaallaalla hans böcker, oavsett vad jag kommer tycka om Easter Parade, bara för att de skulle vara så fantastiskt fina i min bokhylla!

Put your hands up in the air, wave 'em around like you just don't care

Ägnade dagen åt att ha dödsångest över att hålla ett argumenterande tal i skolan. Hålla tal är jobbigt men okej om jag är ordentligt förberedd. Det var jag inte idag hence the dödsångest.

Ägnar kvällen åt att dansa som jag tänker mig att en äldre frisinnad kvinna dansar.

Dödssynden

Ja, jag tänkte att jag ska skriva lite mer om böcker jag läser och filmer jag ser. Jag vet inte riktigt varför egentligen men here we go.

Inatt läste jag ju ut Dödssynden av Harper Lee inatt och den var alldeles fantastisk. To Kill a Mockingbird heter den på engelska och det verkar vara namnet folk känner igen när man nämner den. Lee Harper skrev den 1960, fick Pulitzerpriset och hördes aldrig av igen, ungefär.

Boken utspelar sig i den amerikanska södern och handlar om 9-åriga Scouts uppväxt i en liten småstad. Den skildrar rasism, etik och moral på ett bra sätt genom att berätta hur det påverkar Scouts familj när hennes pappa Atticus som är advokat tar sig an ett fall där en svart man blivit anklagad för våldtäkt av en vit kvinna.

Boken var fin på det där lågmälda sättet som endel böcker är. När jag gillar böcker är jag vanligtvis all about en bra historia men här var det faktiskt främst personporträtten och stämningen i boken som jag fastnade för. Sedan att berättelsen är viktig och och tänkvärd blev en fin bonus. Scout, Jem, Dill, Atticus, Calpurnia, Boo Radley och Tom Robinson, jag kommer att sakna er.

10/10/10

Ikväll har jag för första gången träffat min alldeles färska brorsdotter.
Ikväll satsar jag på att läsa ut Dödssynden/To kill a mockingbird.
Ikväll äter jag en muffins och lägger mig tidigt.
Slut på meddelandet.

Feng shui

Jo, jag tänkte som så att om jag ändrar hela utseendet på bloggen så kanske jag börjar blogga mer. Hoppas det funkar. Jag ska faktiskt göra ett allvarligt försök. Kanske skriva lite mindre om raggsockor och lite mer om.. eh annat.

Raggsockan - a love story

Ylva sa att det gör inget om jag bara uppdaterar strunt, bara jag uppdaterar. Så nu gör jag det! Å jag vill skriva om något som är provocerande. Det är att det i veckan har varit minus 22 grader och att det är ungefär en halvmeter snö ute men ändå så har Åhléns tagit ur raggsockorna ur sortimentet för att det är vår. Vad fan ska vi göra som slitit ut våra raggsockor redan men fortfarande behöver dem för att inte dö av kallbrand i fötterna då?! Om jag är en eller ett par fötter fattigare efter denna vinter tänker jag skylla det på Åhléns.
Peace out.

2009

Det är dags för den årliga listan.

- Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Jag blev sambo. Sen vet jag inte mer?

- Höll du några av dina nyårslöften? Jag tror inte jag hade något men hade jag det så var det att jobba på körkortet och det har jag ju gjort... efetrsom jag förnyade mitt lämp. Detta året kanske jag ska börja använda det också?

- Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja! Michelle och Uffe fick lilla Ellen. Fina grejer.

- Dog någon som stod dig nära? Nej men jag var på begravning för min morbror som dog i slutet av 2008.

- Vilka länder besökte du? Sverige, Belgien och Montenegro.

- Är det något du saknat år 2008 som du vill ha år 2009? Förra året önskade jag mig mer rutiner och vardag, detta året önskar jag kanske lite mer spontanitet. Åh detdär gräset på andra sidan alltså! Nä men okej, jag vill ha ett bättre jobb.

- Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas? Inget tror jag.

- Vad var din största framgång 2008? Jag vet inte. Jag har nog varit relativt lycklig och det måste ju ses som en framgång.

- Största misstaget? Alla dagar jag tappat bort i pyjamas framför datorn (som idag!). Att mitt jobb fått mig att tappa tron på mig själv.
- Har du varit sjuk eller skadat dig? Jag har varit feberförkyld några gånger, men annars inte.

- Bästa köpet? Jag vet inte? Jag gillar vår bokhylla, eh. Och mina svarta byxor. Men dom känns inte så särskilt livsomvälvande direkt.

- Vad spenderade du mest pengar på? Hyra, mat och resa. Alltid väl?

- Gjorde någonting dig riktigt glad? Kim! Att ha en vardag. De där dagarna när vi cyklade så mycket i våras.
- Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2008? Mitt kvarter med Markus Krunegård. I övrigt har jag och Kim sjungit och spelat Hava Nagila rätt mycket. Eh.

- Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare vill jag våga påstå.

- Vad önskar du att du gjort mer? Jag får nog svara samma som förra året: Tagit tag. Tränat.

- Vad önskar du att du gjort mindre? Grubblat. Oroat mig. Suttit i pyjamas framför datorn. Duschat.

- Hur tillbringade du julen? Hemma hos mamma och pappa med bror och hund. Sen kom Kim och svägerskan i mellandagarna.

- Blev du kär i år? Varje dag i Kim.

- Hur många one night stands? Inga.

- Favoritprogram på TV? Mad Men! Vad har vi mer sett? Scrubs. Flight of the Conchords säsong 2. True Blood. Melodifestivalen. Idol. Vem vet mest? Sen har jag börjat halvfölja How I met your mother, Big Bang Theory och Biggest Loser (...). Å Riket på dvd!

- Bästa boken du läste i år? Jag har läst så sjukt mycket mer detta året än jag brukar. Det känns bra. Men de bästa var nog The brief wondrous life of Oscar Wao av Junot Diaz, Den indiske tolken av Jhumpa Lahiri och Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami. Sen så lyssnade jag på fantastiska Lasermannen som ljudbok också. Det tog nästan hela våren och jag förknippar fortfarande platser i Stockholm med den boken. Alltså inte för att det hände saker i boken på de platserna utan mer för att jag hörde dem när jag var där. "Brrr. Vägen till Dalens sjukhus. Lasermannen har en misslyckad fest för sin barndomskamrat."

- Största musikaliska upptäckten? Vet inte.

- Något du önskade dig men inte fick? Bättre jobb. Lite tåga.
- Vad gjorde du på din födelsedag 2008? Jag och mamma blev uppvaktade på morgonen hemma av familjen med tårta och paket och födelsedagssång. På kvällen var jag och Kim hos Emma på Vråen på nyårspartaj och det var fint och sen sov vi i det lilla kalla rummet i arbetarbostaden. Fina grejer.

- Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Bättre jobb säger jag ju! Damn it! En lägenhet som är lite större men ligger på exakt samma plats som den vi har nu, heh. Mer ork att träffa folk. Ett jobb där man inte känner sig som 12 år och utan självkänsla med jämna mellanrum.

- Hur skulle du beskriva din stil år 2008? Som året innan: Intetsägande och ibland bekväm. Men jag har också upptäckt fördelarna med att bära såndär lång tunika så den har gjort ett storartat återinträde i min garderob. Sedan har jag också haft ett jättelångt och slitet hår. Men nu är det borta.

- Vad fick dig att må bra? Kim. Fina vänner. Fint väder faktiskt. Lön.

- Vilken kändis var du mest sugen på? Jag tror inte att jag har varit så sugen?
- De bästa nya människorna du träffade? Har jag träffat några nya? Några couchsurfare kanske och några av kollegorna på jobbet.

-Årets konserter: Freddie Wadling på Mosebacke. Massive Attack på Annexet. Regina Spektor på Cirkus.

-Skivor: Vet inte? Markus Krunegårds dubbel kanske.

-Låtar: Vet inte.
-Filmer: De jag satt femmor på har varit Synecdoche New York, Boy A och De halvt Dolda även om den sistnämnda kanske mest var en serie. Men har sett mycket bra, tack vare vår eminenta Filmklubb och Stcokholm Filmfestival bland annat.

-Blogg: Vet inte. Inte min iallafall.

-Resa: Montenegro var okej men Belgien var nog bättre. Kim fyllde 30 och vi cyklade i fint väder och vi couchsurfade och bodde på snyggt och trevligt hostel och vi träffade min syster med familj och det var allmänt härligt.

-Dryck: Te. Vi har tom installerat en tehylla.

-Mat: Sojakorv stroganoff har gjort en STARK comeback i och emd att jag ibland har velat äta det tre dagar i rad och typ drömt om det.

-Föreställning: Föreställningen om att allt ordnar sig. Vilket det inte gjort. Men kanske en dag.

-Hobby: Filmklubb. Word battle. Cykla.

-Överraskningsmoment: Att sambolivet gått så himla smärtfritt.

-Bergochdalbana: Jobbet.

-Fest: Jag vet inte. Tror inte att jag har festat nått knappt? Glittrig melodfestivalfest kanske, haha. Eller fest på Kims jobb med våra couchsurfare var ju lite spexigt.

-YouTubeklipp: Nej jag kan nog inte komma på något.

-Trygghet: Kim. Lägenheten. Mamma och pappa.

-Trend: Folk gifte sig och skaffade barn. Vi var på tre bröllop i sommar, ytterligare två jag känner gifte sig och jag tror jag vet fyra som är/varit gravida.

-Hem: Jag inledde året med att flytta från det kalla inneboenderummet i Uppsala till Kim i Johanneshov och här har jag bott kvar hela tiden. Yes!

-Nöjdaste: Jag tog ut min examen faktiskt. Skaffade mig en någorlunda fast inkomst. Vågade hålla tal på min brors bröllop.

-Nostalgi: Jag är ständigt nostalgisk.

-Nyhet: Gud jag glömmer sånt så snabbt. Nu kommer jag bara ihåg att Obama fick Nobelpriset för att jag skrev om det i bloggen haha. I Vetlandaposten var det iallafall att någon blivit av med en skyffel med träskaft i Pauliström under julhelgen.

-Roligaste: Filmklubben. Cykla. Nu låter det som att jag har cyklat jättejättemycket i år. Det har jag inte. Kanske fem dagar haha, men det var kul! Det var också roligt att åka längdskidor med Kim i mellandagarna. Och att vinterbada med Hanna. Är jag en utemänniska? Nä. Det krävs nog att man gör saker ute sällan för att man ska uppskatta dem, kanske.

-Tråkigaste: Va? Vad sa du? Att det var jobbet? Jaha det var värst. Sen också tycker jag att Stockholm i sig kan vara ganska tråkigt faktiskt. Även om jag för det mesta inte har några problem med att bo här. JO, det var tråkigt att få mjölbaggar i köket också.
-Jobbigaste: Att krisa vid tanken på framtiden.

-Lättaste: Kärleken.

-Svåraste: Att inte ta åt sig all skit som kommit åt mitt håll på jobbet. Att orka. Framtidsbeslut som jag undviker så till den milda grad att det ibland blir bisarrt.

-Självklaraste: Kim.

emmayo sysslar med årets trend: gå på bröllop.
gott nytt 2010!