party like it's 2008

Nu
har
jag
lämnat
in
min
sista
tenta
för
denna
termin
!
!
!

Det ska jag fira genom att dricka te, facebooka och äta rostat bröd like there is no tomorrow.

blö

Den tråkiga vanan att mest blogga som ett uttryck för gnäll. För egentligen egentligen så är jag glad och det är 24 jäkla grader ute och världens vår och på gatorna spelar folket basket och kastar basebollar sådär amerika-klyschigt till varandra. Egentligen egentligen trivs jag kanske bättre här nu än jag gjort någonsin tidigare för jag har kommit ytterligare några steg på vägen att identifiera vilka av de jag hänger med som jag tycker om på riktigt och vilka som jag bara vill hänga med på ett hejhej-vis. Egentligen egentligen kanske mitt välbefinnande här hänger ihop med att jag snart ska åka härifrån för att ha resesemester tillsammans med Kim i en hel månad. Vad vet jag.

Men nu tänker jag skriva om att jag är sjuk och hur särdeles tråkigt det är. Jag är inte ens mycket sjuk, man skulle kunna säga att jag är sjuk på det där viset som man ibland önskar sig ganska hett när man inte pallar vardagen. Ni vet, inga särskilt oöverkomliga symptom men väl en feber (under 38 grader dock) som gör att man inte är fit nog för vardagen. Å lite halsont. Men fyfan vad uttråkad jag är. Det som gör det hela särskilt tråkigt är att febern under hela dagen stigit (ja fast fortfarande under 38 då. den började rätt lågt. ehe.). Det gör mig lite nervös att jag ska vara knallsjuk imorgon. För jag har hemtenta inlämning på måndag och att skriva en hemtenta sjuk är nog lite mer än jag mäktar med. Redan i torsdags fick jag höra av en person (en som jag inte ens vill vara kompis med på ett hejhej-vis tror jag) att "va har du tentainlämning på måndag, men vad gör du då här på festen?" och jag tänkt eeh hemtenta chilla katten, jag skriver den i helgen. Men nu är det natten mot söndag och jag har inte börjat än.

Äsch vad det är tråkigt att dryfta skola. Kan dryfta sjuksymptom istället. Torra ögon. Leder som det gör ont i. Ibland tycker jag dessutom att det knakar lite mer i dem än vad det brukar göra? I halsen känns det som jag har en stor slemboll precis vid svaljet som inte går att svälja ner. Men jag tror det är en illusion. Feberkiss. Ni vet, det känns på ett särskilt sätt när man kissar med feber. Ont i huvudet. 37.7 i feber.
Har suttit i sängen nästan hela dagen så nu har jag typ liggsår plus att jag inte kommer kunna sova. På mitt nattduksbord är det kladdiga juicefläckar och det känns jobbigt.
Uthärdlig situation jo, helt klart, men detta är ju en gnällblogg. Och en sars-blogg light kanske.


Önskar mig två nunnor som tar hand om mig. En kan ta hand om mig och köpa lite gott. Den andra kan skriva min tenta. På tal om lite gott så har en av min kombosar köpt massa massa exoisk frukt som står i kylen nu. Har en hetisg inre kamp om jag ska sno en jordgubbe eller inte. Borde inte borde inte borde inte.


Förresten ljög jag innan. Jag har faktiskt bara 36,6 i feber, men tyckte 37,7 lät bättre av någon anledning.

midnatt rader, tyst det ar pa bibblan

Nej vanligtvis ar jag inte sarskilt universitetsromantisk av mig, men nu blir det banne mig ett sant inlagg anda. Klockan ar tolv pa natten och jag sitter i bibblan och skriver pa hemtenta. Det ar tentaperiod nu och bibbaln har oppet dygnet runt. For var skull. Runt omkring mig sitter folk i mjukbyxor och glasogon och med horlurar och en kaffe i hogsta hugg. Vi laser, skriver och facebookar sa ogonen bloder. Igar satt jag pa internationella kontoret tillsammans med tre andra och pluggade pa en tenta jag hade tidigare idag, tills klockan var fyra pa natten. Det ar nagot fint med det. Ja det ar det banne mig. Nagot fint med att vi sitter har med torra ogon och trotta roster och snurriga huvuden och stressar och liksom LAR oss saker. Proppar huuvdet fullt och minns sakert inte ens halften om en vecka, men anda... det ar nagot som tilltalar mig i att alla sitter har och insuper kunskap.
Jag har 24 timmar och 1750 ord kvar att skriva. Jattejattemycket (eftersom jag pa 3 timmar astadkommit 250 ord...) och imorgon kommer jag sakert grata och yla men jag hiiiiiiinner ju inte! Doden doden doden etc. Men just nu sitter jag och kanner mig lite mysig. Och hog pa te. Och facebookar Rox for att hon ska komma hit och sallskapa mig sa vi kan peppa varandra.

Varen. Tentaperioden. Bibblan med tangentbord utan svenska bokstaverna. Inte sa langt kvar nu. Jag kom ju igar?!

***
Klockan ar nu 2. Pa natten. Fortfarande. Vi ar atta personer som sitter kvar vid datorerna. Jag har skrivit 794 ord. 1206 kvar alltsa. 22 timmar kvar. Men nu gar jag hem. Ingen kan tankas vara intresserad av detta. Men anda. Jag skriver bara i korta meningar. Latt for er att forsta iallafall. Trott. Glasogonmarken pa nasan. Godnatt!

***
Okej lite till bara. Klockan är halv 3. Här hemma är båda mina kombosar uppe fortfarande och den ena konstaterar att hon ska inte sova förrän hennes uppsats är klar. Det är bara 12 sidor kvar att skriva, not too bad med andra ord. Huh. Ja, det är nått visst med lärandet och gemenskapen som uppstår när alla är trötta och utmattade sitter i samma båt och vet precis hur det känns. Å det var väl ungefär exakt det jag skrev tidigare ikväll ja.
Nog nu Emma. Hejda dig. Gå och sov!

jaha.

Det ar totalt gratt och regnar ute. Snon ar gra, himlen ar gra allt ar gratt. Runt campus vankar strejkvakter ikladda regnponchos och ser trotta och ledsna ut. Jag ar trott och ledsen. Gra. Jag gick upp tidigt tidigt for att ga pa ett seminarium som gav mig noll. Minus noll fick jag ut av det. Ja. Klockan ar bara elva men redan har det bekraftats sa himla manga ganger hur socialt inkompetent och rent av konstig jag ar. Min mamma har kort in i ett trad med bilen och jag far inte tag pa henne. Mitt mobilabonnemang snodde 4 dollar av mig for att jag inte fyllde pa simkortet i tid. Sa nu kan jag inte ens messa mamma och fraga vad som hander. Det ar sa mycket jag borde gora, men nar ska jag orka det egentligen? Ar trott pa att folk tittar konstigt pa mig och inte fattar med en gang vad jag sager nar jag koper natt. Inte ens natt latt. Varm choklad till exempel. Forresten var den inte ens varm. Ljummen choklad. Min kropp beter sig konstigt. Det finns ingen har jag kanner for att klaga pa varldens graaste forsta april tillsammans med.
Det ar en manad kvar har. Idag ar jag trott och onskar mig nagot annat.