emma, yo!
fredag 1 april 2011
nyhetens behag etc.
Jag försöker med twitter istället, men misstänker att jag kanske mest kommer följa andra där. Eller inte. Vi får se.
Här: nejmenemma
obs, inget aprilskämt.
fredag 24 december 2010
Saker man blir glad av, pt 1
måndag 6 december 2010
Vardagsromantiken
onsdag 24 november 2010
torsdag 11 november 2010
Min snygga killar-lista
I give to you...
Joe Labero. Nu avskyr jag karln, men det var nått visst med honom på den tiden alltså... När jag bildgooglade på honom så verkade det som att det inte fanns några gamla bilder på honom alls. Eller så har han sett likadan ut i 20 år. Lite oklart detdär. Detta var den enda lite äldre bild jag hittade. Hoppas Gunnar förlåter mig för den uppenbara bildstölden.
Steve Guttenberg. Alltså Mahoney i Polisskolan-filmerna. När jag tänker på det så hade han nog samma slags charm som Måns Zelmerlöw har idag. Å den går ju inte av för hackor liksom
Per Gessle. I synnerhet under Joyride-tiden.
Sully i Dr Quinn. Eventuellt var jag lite äldre när jag gillade honom men han får vara med på listan ändå. Så rättskaffens men ändå spännande. Civiliserad men ändå indian. Det bästa av två världar.
Nu känns snöslaskstormen genast lite bättre tycker jag. Om bloggen hade några läsare skulle jag fråga er vilka som var era snyggaste killar när ni var små-små. Istället nöjer jag mig nog med att drömma vidare om Joe, Steve, Per och Sully. Ska nog även inleda ett projekt där jag ska övertala Kim att skaffa sig ett lite längre och mer svallande hår.
onsdag 10 november 2010
Taqwacores
Idag såg jag ett youtube-klipp med ett afghanskt girl band och jag vet inte om det är på riktigt men jag hoppas det lite och jag tycker oavsett att det är smått fantastiskt att tänka på rockstars i burka.
och här kommer trailern till the Taqwacores. Observera gärna riot grrlen i burka slutet. :)
lördag 6 november 2010
Från elefanter till igelkottar
"Jag heter Renée. Jag är femtiofyra år. I tjugosju år har jag varit portvakt på Rue de Grenelle nummer 7, ett ståtligt före detta privatpalats med lummig innergård, uppdelat på åtta ytterst exklusiva paradvåningar, samtliga bebodda, samtliga enorma."
Så börjar kapitel två i boken och när mamma läste det så svindlade det till framför ögonen på henne. För år 1966 så bodde hon nämligen en sommar på just adressen Rue de Grenelle 7 i Paris. I ett rum i en av de där stora våningarna i huset där precis hela hela Igelkottens elegans utspelar sig.
En så märklig slump med tanke på hur många adresser det finns världen och hur få av dem som min mamma har bott på. Dessutom gav hon mig just den boken i julklapp förra året utan att ha en aning om var den utspelar sig. Så märkligt det kan slumpa sig ibland.
(Boken i sig tyckte jag dock till större delen var helt ointressant för att sedan ta sig ordentligt mot slutet. Men det är ju i sammanhanget rätt oviktigt iofs.)