jaha.

Det ar totalt gratt och regnar ute. Snon ar gra, himlen ar gra allt ar gratt. Runt campus vankar strejkvakter ikladda regnponchos och ser trotta och ledsna ut. Jag ar trott och ledsen. Gra. Jag gick upp tidigt tidigt for att ga pa ett seminarium som gav mig noll. Minus noll fick jag ut av det. Ja. Klockan ar bara elva men redan har det bekraftats sa himla manga ganger hur socialt inkompetent och rent av konstig jag ar. Min mamma har kort in i ett trad med bilen och jag far inte tag pa henne. Mitt mobilabonnemang snodde 4 dollar av mig for att jag inte fyllde pa simkortet i tid. Sa nu kan jag inte ens messa mamma och fraga vad som hander. Det ar sa mycket jag borde gora, men nar ska jag orka det egentligen? Ar trott pa att folk tittar konstigt pa mig och inte fattar med en gang vad jag sager nar jag koper natt. Inte ens natt latt. Varm choklad till exempel. Forresten var den inte ens varm. Ljummen choklad. Min kropp beter sig konstigt. Det finns ingen har jag kanner for att klaga pa varldens graaste forsta april tillsammans med.
Det ar en manad kvar har. Idag ar jag trott och onskar mig nagot annat.